Avtalskrav utbytta, nu börjar förhandlingarna

Idag klockan 07:45 utbytte TEKO avtalskrav med sina fackliga parter, Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer.

Sammanfattning av TEKOs position:

 

  • Det finns en partsgemensam bild kring osäkerheten om konjunkturen och hur den kommer att utvecklas
  • Parterna har gemensam bild av att arbetskostnaderna ökat samtidigt som ingen produktivitetsförbättring skett under innevarande avtalsperiod
  • Resultatet har blivit försämrad konkurrenskraft och många förlorade arbetstillfällen
  • Parterna måste sträva efter avtal som stärker företagens konkurrenskraft, genom mycket låga eller helst inga kostnadsökningar
  • Det innebär också avtal som är rakt och enkelt, flexibelt och företagsnära
  • TEKO månar om industrins internationella konkurrenskraft, det ger jobb i hela landet

 

TEKOs förslag

Våra förslag syftar och leder till förstärkt konkurrenskraften för våra medlemsföretag.

 

1. Arbetskraftskostnader

Utrymmet för kostnadsökningar är med hänsyn till den ekonomiska situationen mycket begränsat. Företagens situation sinsemellan uppvisar mycket stora skillnader där vissa företag klarar sig relativt väl medan andra drabbats mycket hårt av den bristande internationella efterfrågan.

Förhandlingar måste i större utsträckning kunna ske på företagsnivå. De lokala parterna ska ges utrymme att komma överens om löner på ett sätt som är anpassat till företagets ekonomiska läge. Löneavtalen måste också vara klara och tydliga och därmed enkla att tillämpa.

Individgarantier eller andra fördelningsnycklar utgör allvarliga hinder mot en lönefördelning i enlighet med löneprinciperna. En sammanpressad lönestruktur leder till att medarbetarna har små möjligheter att förbättra sin lön genom ökad prestation, kunskap eller större ansvar. Individgarantier eller andra fördelningsnycklar hindrar en rättvis lönebildning som understödjer produktivitetsförbättringar och hotar därmed industrins konkurrenskraft. Det saknas därför utrymme för sådana regleringar i de centrala avtalen.

 

2. Decentraliserad lönebildning

En fortsatt decentralisering av förhandlingssystemet är helt nödvändig och de lokala parterna måste ges utrymme att komma överens om villkor som är anpassade till verksamhetens situation.

Nu gällande kollektivavtal innehåller betydande lokal och individuell dispositivitet. Det finns utrymme för att komma överens om att justerad löner både nedåt och uppåt.

Det är emellertid inte alltid enkelt för de lokala parterna att konstruera överenskommelser. För att undvika misstag fordras en mycket ingående kunskap om avtalen och hur de olika bestämmelserna förhåller sig till varandra. Därför kräver vi utökad och enklare dispositivitet.

 

3. Förändring i löneprinciperna

Löneprinciperna i Tjänstemannaavtalet TEKO – Unionen/Sveriges Ingenjörer ska ändras på det sättet att sista stycket i § 2 avseende arbete med löneanalys stryks.

Bestämmelsen i fjärde stycket Tekoavtalet IF Metall § 4 mom 2 om lönesättning, löneformer och lönesystem avseende arbete med löneanalys stryks.

Angående de situationer som bestämmelsen avsåg att behandla bör noteras att frågor om diskriminerande löneskillnader numera är heltäckande reglerade i diskrimineringslagen. Således fyller den bestämmelse som TEKO nu kräver utmönstrad inte någon praktisk funktion och inte det syfte som parterna avsåg utan är enbart en källa till irritation och onödig byråkrati.

Det fackliga kraven på partsgemensamt arbete gällande systematiskt jämställdhetsarbete anser vi bör ha en bredare ansats och beröra lika möjligheter och likabehandling för alla, dvs. inte enbart omfatta likabehandling p.g.a. kön.

 

4.    Behov av utökad tillgänglig arbetstid 

Det är av stor vikt för företagen att det sker en utökning av tillgänglig arbetstid. Permissionsreglerna i avtalen framstår som uppenbart otidsenliga och obehövliga och det finns i TEKOs avtal andra regelverk för att ge möjlighet för medarbetarna att vara lediga med betalning.

 

Bakgrund

Det råder alltjämt stor osäkerhet i den internationella konjunkturen. Tillväxttakten i stora länder som Kina och Indien har minskat påtagligt och vi ser en svagare tillväxtbåde i Europa och USA.  Detta påverkar starkt förutsättningarna för den exportberoende industrin.  Därtill har globaliseringen medfört att våra företag idag ingår i globala värdekedjor där samma teknik och kompetens finns tillgänglig i stort sett överallt. Resultatet är att kostnaderna har blivit allt mer avgörande för konkurrenskraften.

Det är mot denna världsbild som vi i dag presenterat våra avtalsförslag till våra fackliga motparter.

Under den nu gällande avtalsperioden har arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än i våra viktigaste konkurrentländer samtidigt som produktiviteten inte alls förbättrats. Vi vet att svensk industri tappat marknadsandelar, att antalet industrijobb i Sverige minskat och investeringar likaså.

Det är inte långsiktigt hållbart och går på tvärs emot intentionerna i Industriavtalet.

Från arbetsgivarhåll har vi traditionellt strävat efter fleråriga avtal men ser i dagsläget – med hänsyn dels till de osäkra utsikterna, dels till de höga krav som facken ställt – som mycket svårt att nå annat än ett kort avtal.

Vi är självfallet öppna för en diskussion om en längre avtalsperiod men enbart under förutsättning av att parterna kan enas om mycket låga kostnadsökningar som leder till en förstärkt internationell konkurrenskraft och förutsättningar för en högre sysselsättning. Det vore bra för Sverige och i parternas gemensamma intresse.