Borgstena är i grunden ett anrikt svenskt textilföretag som grundades 1925 av Gustav Johansson under namnet Borgstena Trikåfabrik. Från början tillverkade företaget underkläder och strumpor. I dag är Borgstena ett internationellt varumärke som ingår i Dual Group med stort fokus på hållbar textil för fordonsindustrin.
Företagets svenska kontor finns i centrala Borås, huvudkontoret ligger i Nelas, Portugal. Det har nu gått 15 år sedan all produktion flyttades från Sverige till Portugal.
– Sedan flytten har vi växt rejält som företag och finns i dag på 20 platser runtom i världen. Produktionen är placerad nära våra kunder så det är ganska naturligt, berättar Tiina Majuri, forsknings- och innovationsingenjör på Dual Borgstena Sweden.
Borgstenas inriktning är fordonstextil för personbilar, lastbilar och anläggningsmaskiner. Dessutom har Borgstena en stor produktion av textil till babyskydd.
Företagets produktionsanläggningar finns förutom i Portugal även i Brasilien, Tjeckien, Kina, Rumänien och det planeras även för USA i framtiden.
Tiina Majuri har en bakgrund från Kasthall och arbetar idag med att utveckla innovativa lösningar och hållbara material för företaget.
– Jag jobbar just nu med ett tiotal innovationsprojekt i Sverige och Europa samt en del interna projekt för hela koncernen globalt, berättar hon.
Utvecklar framtidens textil för fordonsindustrin
Många av de svenska projekten är finansierade av Vinnova där Borgstena investerar med personalens tid. Ett exempel är projektet SE:Kond2Life som avslutades under våren 2022 där RISE Research Institutes of Sweden ansvarade för projektledningen.
– I det projektet tittade vi tillsammans med Havd Group på hur ett bilsäte kan utformas för att kunna återvinna det. Bilsäten designas i dag inte för att kunna plockas isär, men där hoppas vi kunna öka cirkulariteten och ta vara på materialen på ett helt annat sätt. Det hänger ihop med att bilanvändandet sannolikt kommer förändras framöver där allt färre kommer äga bilar, utan istället använda transporttjänster. Fordonen kommer då rulla längre sträckor vilket ökar slitaget på bilen och dess komponenter, berättar Tiina Majuri.
Ett annat intressant projekt med forskare från RISE och Lunds Universitet är CircleStretch som finansieras av BioInnovation där tanken är att förbättra förutsättningarna för användningen av biobaserad polytrimetylentereftalat (PTT). Fibermaterialet ingår i Sorona® och Lycra T400® och är idealiskt för textilindustrin när det gäller teknisk prestanda och hållbarhet. Dock utgör den höga kostnaden för PTT-fibrer och avsaknaden av återvinningsmöjligheter de största hindren för att PTT ska kunna ta en större marknadsandel.
– Vi är intresserade av alternativ till fibrer med töjningsegenskaper och inom detta projekt kan vi stödja övergången från fossil elastan till biobaserade och återvunna byggstenar. Det är väldigt intressant att se om vi kan använda en del av den nya PTT-polymeren baserad på vårt polyesterproduktionsavfall, utöver den andra delen av polymeren som kommer från en biobaserad källa, säger Tiina Majuri.
Hon fortsätter:
– Cirkulär ekonomi och resurseffektivitet kommer vara grunden för all utveckling framåt. Här vill vi vara en kraftfull partner för att hjälpa till i arbetet och se hur vi kan undvika att använda fossila råvaror i materialen.
Hon berättar vidare att Borgstena är engagerade i en förstudie om Den cirkulära Bilen, en projektansökan som skickats in till FFI, Fordonsstrategisk Forskning och Innovation, ett samarbete mellan staten (Vinnova, Trafikverket och Energimyndigheten) och fordonsindustrin. Målsättningen med projektet är att utveckla och föreslå ett helhetskoncept för framtidens bilflotta, där återcirkulering av produkter och komponenter blir standard i branschen samt anpassas för en högre nyttjandegrad av fler brukare. Projektet har initierats av FKG Fordonskomponentsgruppen tillsammans med RISE.
– Det krävs många aktörer från alla olika branscher för att lyckas med projekten. Det som saknats i många projekt är återvinningsdelen, men där är ju vi i Sverige riktigt bra jämfört med övriga Europa vilket är kul, säger Tiina Majuri.
Hon nämner även projektet SVIS, Sustainable Vehicle Interior Solutions, finansierat genom FFI, som drivs av RISE tillsammans med Volvo Cars samt ett 50-tal projektmedlemmar, däribland Borgstena. Syftet med projektet är att hitta lösningen på att göra olika komponenter i bilen mer hållbara och cirkulära.
– Volvo Cars är vår största kund i Sverige och de är drivande utvecklingen av hållbara lösningar vilket är inspirerande för oss, säger Tiina Majuri.
Enligt Tiina Majuri används återvunna material i fordonsindustrin redan i dag. En stor del är återvunnen polyester, men mycket av utvecklingen handlar om att ställa om till mer hållbar produktion. Just hållbarhet och cirkularitet är viktigt för Borgstenas kunder.
– Vi måste hjälpa våra kunder att nå deras mål, men det skiljer sig från marknad till marknad hur kunderna tar sig an utmaningen inom cirkularitet. I Sverige handlar det mycket om livscykelanalyser och företagen tar ett större grepp på hållbarhetsfrågan. Det är samtidigt en stor utmaning med de säkerhets- och designkrav som finns i fordonsbranschen, men det är vår styrka på Borgstena, berättar Tiina Majuri.
Tillsammans med Högskolan i Borås tittar företaget också på restflöden från hampa och matindustrin och möjligheterna att utveckla kompositmaterial för fordonsindustrin. Projektet Biobaserade restströmmar med potential i teknisk textilindustri finansieras av Vinnova.
– Det är en spännande utveckling i fordonsbranschen och särskilt inom autonoma fordon där förare är passagerare. Dessutom har vi elektrifieringen av fordonsindustrin som gör att materialen ska vara lättare och mer effektiva än tidigare. Genom att vara med i alla innovationsprojekt så får vi kunskap som är ovärderlig för framtiden och för hela Dual Borgstena, avslutar Tiina Majuri.
Borgstena är medlem i TEKO
Text: Henrik Eriksson, Kommunikatör TEKO
